Satte morgonkaffet i halsen när jag surfade in och såg att det låg en ny cache 4km hemmifrån.

Vägen till Jon Svenssons stuga slingrar sig vackert mellan tallarna i backarna till den lilla sättan där stugan ligger, och där skymtar man en låg grå stuga med skorsten av stenflisor.

Den enda färg som finns på stugan är torvtaket som lyser grönt i vårsolen. På taket växer det taklök och fina murklor som han plockar varje år.

På gaveln var ett stort fönster med många smårutor och på långsidan var det mindre fönster, som troligtvis aldrig varit målade då de var alldeles bruna.

Inne i stugan är det lågt till taket vid långväggarna och i mitten lite högre.
I den stora öppna spisen lagade han sin mat, och där bredvid satt han ofta i pinnsoffan och gjorde räfsor.

Bakom stugan hade han en stång fästad i ett par stolpar, det var hans dass.
Och där intill även en sågbock och huggkubbe stående.
Då han var väldigt fattig och levde ett slitsamt liv, brukade grannbarnen ibland gå med mjölk till Jon, och för att visa sin uppskattning fick de alltid en sockerbit av honom.

Tiden går och Jon är nu änkeman för andra gången och bor här ensam på sin ålderdom. Så kom det en dag för Jon Svensson, då han inte längre kunde klara sig i stugan utan måste flytta till Fattiggården i Siggemåla.

Där var han endast några dagar innan hans tid tog slut, och han efterlämnade sin stuga och alla sina minnen hos alla dem som upplevt honom.