Kastade mig ut i regnet när jag såg denna ståendes på deras uppfart och hann få en kram av grannen innan dom åkte i väg.

Kommer ihåg första gången jag var här ute och kikade på hus för ~16 år sen..
Morsan och jag stannade till och vi ringde på hos dom för att fråga lite om huset..

När jag frågade "Vems är staketet?" så la han armen om mig och sa "det är ditt och mitt"..

Jag är inte religiös på något sätt, men han är det..

Om det nu finns något som är större än oss, så vet jag att Gösta kommer att bli väl omhändertagen, om detta nu är slutet på resan.

Ta hand om dig min gamle vän.. Ingenting kommer att vara sig likt om du inte finns längre...