Ingen av grannarna har längre någon fågelmat ute, så det är upp till mig att föda traktens fåglar så dom stannar kvar.

Bor man i stan så kanske man inte tänker på dom så mycket, men här ute så är dom en stor del av vardagen.
Man vaknar av dom på morgonen, och dom flyger alltid runt huvudet på en när man är ute på baksidan.

Det är en sak jag älskar med att bo här ute.. Naturen och du blir "ett".. Du ser den hela tiden, och du upplever den hela tiden.
Oavsett vart du är eller vad du gör så finns den där. Och antingen så hör du den, känner den, eller doftar den.

En dag så så tog det bara slut. Inga fåglar längre, och det höll i sig i två-tre år, eller kanske mer.
Så gissa glädjen man kände när dom började att komma tillbaks igen.

Tyvärr så försvann alla svalor, och dom har aldrig kommit tillbaks igen. Men i dag så såg jag iafl minst tre olika arter vid bordet.

Fick bli fyra nya behållare och ett nytt "spjut" att hänga dom på.

Inte den snyggaste skapelsen man skådat.. Men jag tror inte kalle koltrast eller klara rödhake kommer att bry sig.

"Slettingehult:s fly-in" har utökat sina lokaler.